Forrige side Neste side Tilbake til bloggen
De 5 beste solbeskyttelsestipsene fra hudeksperten
De flesta av oss älskar att spendera tid i solen och om vi njuter av solen i rimliga mängder kan det ge oss många hälsofördelar. Men överexponering för UV-strålning kan inte bara orsaka smärtsam rödbränd hud, utan också mer långvariga effekter som för tidigt åldrande av huden och djupa rynkor och bruna fläckar. Överdrivet solande kan också leda till olika former av hudcancer. För att skydda sig mot de skadliga solstrålarna finns det flera saker man bör tänka på, vi har listat våra 5 bästa solskyddstips!

Nr. 1 - Velg riktig solkrem

Velg en solkrem som beskytter mot både UVA- og UVB-stråling og som har høy til svært høy beskyttelse, dvs. solfaktor 30-50+. Solkremer som også gir god beskyttelse mot UVA-stråling, har et UVA-symbol (bokstavene UVA i en sirkel) på emballasjen. I tillegg anbefaler vi at du velger en fotostabil solkrem, som betyr at den ikke mister effekten når du er i solen (les mer om fotostabile solkremer her).

Gjør huden din en tjeneste ved å velge et produkt som ikke inneholder parfyme. Mange parfymer er allergifremkallende, og effekten av dem kan forsterkes når de utsettes for direkte sollys.

Nr. 2 - Velg riktig solbeskyttelsesfaktor

For å få riktig beskyttelse from mot solens skadelige UV-stråler er det lurt å følge med på UV-indeksen i ditt område - avhengig av nivået kan du velge et høyere eller lavere nivå av solbeskyttelse. UV-indeksen er en internasjonal standard som brukes til å måle hvor intense (dvs. skadelige) UV-strålene er på et gitt sted og tidspunkt. Bildet nedenfor viser hvordan UV-indeksen normalt er i Sverige.

Figur 1. UV-indeksens variasjon med årstid, vær og tid på døgnet, jo høyere indeksverdi jo sterkere UV-stråling utsettes du for.

I sommersesongen er UV-indeksen i skandinaviske land vanligvis mellom 4-7, og om vinteren er den lavere enn 2. Ved en lav UV-indeks (under 2) er det ikke nødvendig å bruke solkrem, men ved en høyere UV-indeks (mellom 4-7) øker risikoen for negative effekter av stråling, og du må beskytte deg.

En generell anbefaling er å bruke solkrem med høy til svært høy solfaktor (SPF 30-50+) daglig hvis du er utendørs i sommermånedene (slutten av mars til oktober), da UV-indeksen er høyest i denne perioden.

Gör vårt solskyddstest här för mer info om val av solskydd.

Nr. 3 - Søknad

For å få den beskyttelsen som er lovet på emballasjen, må du påføre solkremen i et jevnt ogtykt lagog dessuten smøre deg inn med jevne mellomrom, spesielt hvis du har badet eller trent. Hyppigheten avhenger av hvor aktiv du er og hvor mye produktet smitter av, men som regel er det lurt å smøre seg inn annenhver time og spesielt etter svømming. Nedenfor finner du vår anbefaling om hvor mye du bør smøre på ansikt og kropp.

Kroppspleie

For å sikre at du får den beskyttelsen som er angitt på emballasjen, er det viktig å påføre mer enn du vanligvis gjør. Så mye som 30-40 ml bør påføres kroppen for full beskyttelse. Og hvor mye er 30-40 ml? Det er omtrent så mye krem som du får plass til i en kupert hånd.

Ansikt

Når det gjelder ansiktet, er det over 1-2 ml solbeskyttelsesprodukt som gjelder. De aller fleste av oss tar for lite solbeskyttelse for ansiktet, så husk at du må ta mye mer enn det som kan føles passende for å få den beskyttende effekten. Så smør deg ordentlig, heller for mye enn for lite!

Nr. 4 - Hold styr på de ulike solkremfiltrene

Det som beskytter i en solkrem er ulike typer filtre som vanligvis deles inn i organiske (kjemiske) og mineralske (fysiske) filtre. Mange bruker organiske filtre fordi de gir et mer behagelig og bedre produkt å påføre, siden de ikke gir den hvite, litt klebrige filmen på huden som produkter med høye nivåer av mineralfiltre kan gi.

from Fra et hudperspektiv kan mineralfiltrene titandioksid og sinkoksid være å foretrekke fordi de ikke trenger gjennom huden. Derfor er det mindre sannsynlig at kroppen reagerer på mineralfiltre. Det er delvis på grunn av den lave risikoen for allergi at mineralfiltre ofte brukes til barn og personer med sensitiv hud. Den kosmetiske effekten kan imidlertid være et problem, ettersom mineralfiltre kan etterlate en hvit film på huden.

De nya och mest moderna organiska filtren består dock av större molekyler som även de har mycket låg benägenhet att penetrera huden. För dessa ämnen har fördelarna med de organiska filtren och mineralfiltren kombinerats, d v s de ger en skön produkt att smörja in samtidigt som de är så pass stora att de stannar på utsidan av vår hud. Vår uppfattning är därför att den bästa solskyddsprodukten, som ger bäst skydd och bäst produkt att smörja in, är den som innehåller en kombination av moderna organiska filter och mineralfiltren zinkoxid och titandioxid.

Bland de organiska filtren anser vi att man bör undvika ämnena från den äldre generationen, de som har en mindre molekylstorlek och som kan penetrera huden. Den äldre generationen filter har en större benägenhet att orsaka allergier och hudproblem, man har även i vissa fall uppmätt halter av dem i urinen, vilket visar på ett upptag och sett hormonstörande effekter. De har även i många fall visats ha en negativ påverkan på miljön.

Hvis du vil vite hva som er hva, kan du se etter følgende i INCI-listen på produktet:

Eksempler på nye moderne organiske UV-filtre (INCI) som vi anbefaler er: Bis-Ethylhexyoxyphenol Methoxyphenyl Triazine, Diethylamino Hydroxybenzoyl Hexyl Benzoate, Diethylhexyl Butamido Triazone, Ethylhexyl Triazone, Tris Biphenyl Triazine, Ethylene-bis-benzotriazolyl tetramethylbutylphenol Disodium Phenyl Dibenzimidazole Tetrasulfonate.

Navn på den eldre generasjonen organiske UV-filtre (INCI) som bør unngås: Benzophenone-3, Ethylhexyl Methoxycinnamate, Homosalate, Ethylhexyl Salicylate, Octocrylene, Butyl Methoxydibenzoylmethane, Phenylbenzimidazole Sulfonic Acid, 4-Methylbenzylidene Camphor, Ethylhexyl Dimethyl PABA.

Mineralske filtre i solkremer vi anbefaler (INCI): Titandioksid, sinkoksid

Vårt tips är även att välja solskyddsprodukter från europeiska företag utvecklade för den europeiska marknaden, då de oftare använder nyare varianter av UV-filter som är bättre från ett hud- och hälsoperspektiv. FDA, som reglerar användningen av UV-filter i USA, har än så länge inte godkänt flera av de europeiska varianterna och amerikanska företag tenderar därför att fortfarande använda de äldre filtren. Är du intresserad av olika UV-filters miljöpåverkan kan du läsa mer här.

Nr. 5 - Kle deg for å beskytte!

Klær er den første forsvarslinjen mot solen. Hvordan påvirker ulike klesplagg hvor godt du er beskyttet? Her er noen grunnleggende regler:

Mörka kläder: Svart och marinblått, absorberar mer UV-strålar än ljusare färger som vitt och pastellfärger. Till exempel ger en vanlig vit t-shirt i bomull en SPF på endast ca 10.
Som en tumregel - ju mer intensiv nyansen är, desto bättre skydd kommer kläderna att ge.


Materiale: I likhet med fargen kan også materialet og teksturen på klærne påvirke hvor godt de beskytter mot UV-stråler. Syntetiske og halvsyntetiske fibre som polyester eller rayon er de beste valgene for solbeskyttelse, og det samme gjelder tette, tunge, tettvevde stoffer som ull, denim eller kordfløyel. I motsatt ende av skalaen finner vi lette stoffer (som raffinert bomull), som gjerne er tynnere og dermed slipper gjennom mer lys. Et eksempel:

  • Skjorte (denim) SPF 1700
  • Bluse 100% viskose: SPF: 15
  • T-skjorte 100% bomull: SPF 10

Størrelse: Det er ganske åpenbart at jo mer hud du dekker til, jo bedre beskyttet er du. Det kan være lett å glemme at det samme gjelder for hatter! De beste hattene for solbeskyttelse har en bred skygge (5 cm eller mer). Glem ikke å bruke solbriller, og bruk gjerne et par solide solbriller med brede glass som dekker øynene, øyelokkene og så mye som mulig av områdene rundt.

Løs passform: En skjorte med løspassform gir bedre solfaktor enn en trang skjorte.

SKIN ACADEMY